hanna.

I dag när jag och två klasskompisar gick till bussen började vi prata om vad som är nästa steg i livet...

Klasskompis 1: Jag och min sambo börjar fundera på att skaffa knodd, det är liksom nästa steg i livet. Vi har varit ihop i X antal år och det börjar liksom kännas som om tidpunkten är rätt.

Klasskompis 2: Jag och min sambo är inte riktigt där än utan jag är mer sugen på att skaffa hund. Det känns som ett lämplig steg att ta.

Hanna: Jag tror jag ska skaffa pojkvän. Min säng är aningens för stor för bara mig, jag kan laga mat och föra relativit normala konversationer. Jag tror att skaffa pojkvän är mitt nästa naturliga steg i livet.

Idag började fröken H skolan igen efter sissodär två och en halv månads ledighet för de små grå. Mjukstart HA, tänkte de ansvarig på AT-programmet och slängde in en tre timmar lång föreläsning i statistik så där som första föreläsningen för på andra läsåret en tisdagsförmiddag.

och hej sista dagen på sommarlovet!

Japp, det är sant. I morgon börjar allvaret igen. Klockan sju hoppar jag i morgon bitti på den underbara campusbussen och styr kosan mot nkpg. Dags för en ny termin med ny utmaningar och gissa vad, jag är sjukligt taggad!

Tänk att det redan gått ett år....

Alltså det här med sanningen kan i bland vara lurigare än vad man kan tro. Ljuga är aldrig okej som ni säkert vet men en liten modifikation av sanningen kan man faktiskt få komma undan med. En modifikation är inte att ljuga utan bara att uttrycka sanningen på ett mer milt och skonsamt sätt.

Mamma har köpt en ny sjal som jag tycker ser ut som en uppspydd lila spetsmardröm och frågar mig vad jag tycker om den.

Mamma - Hanna, har du sett min nya sjal jag köpt.

Mamma visar den och jag har svårt för att inte fysiskt reagera. Dock vet jag att min älskade mor skulle bli så ledsen om jag såg den så jag modifierar sanningen en aning.

Hanna - Oh, den var fin men lila är inte riktigt min färg och spets är lite för pimpenett för mig.

Voila, jag har eliminerat risken för att mamma någonsin skulle köpa en likadan till mig och sluppit göra henne ledsen, ändå har jag inte ljugit utan bara undanhållit viss information.

Nu har fina Ljungbergskan snart satt sina fötter på Singaporisk(?) mark och Anderssonskans Carro befinner sig åter på norrländsk mark. Lite tomt och ensamt känns det men jag har ju trots allt två fina resor att se fram emot!

 

Ikväll vankas det en sista kväll på väldigt länge med blondisarna Empa och Carro. Vi kommer spendera den på hobenområdet i Valla och känner på mig kvällen minst sagt kommer bli episk!

Overallen är fin, humöret på topp och bärsen på kylning!

Igår ringde min lille prins mor för att lämna lite information om vad som väntar mig om dryga två veckor. Då firar nämligen prinsens päron och jag ska vara prinsvakt över natten. Ska bli så himla underbart att få hit världens bäste lille guldklimp och jag ska göra mitt yttersta för att vara världens bästa faddermor!

 

Oh, idag kokar jag till förbannelse! Inget går min väg och inte bara det allt käpprätt emot mig. Min värd stänger av vattnet när jag står i duschen med schampo i håret, frisören som inte ringer tillbaka efter sitt dåliga jobb, elgiganten som borde skämmas om det tog ordet serviceinriktat i sin mun, pensionärerna på gymmet som tror att man tränar munnen genom att sitta vid maskinerna och bara babbla och så givetvis väderguden som tycker det är en bra idé att öppna upp himlen när jag ska cykla hem.

Några av dagens timmar har spenderats i en kö för att införskaffa en biljett åt fröken Tjällmo till München Hoben. Japp, jag tänkte Umeåpinglan skulle få uppleva lite äkta studentgalej innan åker norrut igen. Timmar i kön när regnet öste ner och ingen att prata med men vad gör man inte för sin sockertopp?!

Till underbara dixie chicks musik ger jag nu utlopp för min krativitet...

hade sammanträde igår, för sista gången det här året och tidigast i juni närsta år ses vi alla tre samtidigt. Aningens vemodigt, sorgligt och tungt men vi vet ju alla att månaderna bara springer i väg. Att Emma lämnar gråa Sverige för exotiska Singapore är väl egentligen inte så konstig utan det konstiga är väl om man tänker efter att vi väljer att stanna kvar.

Empa, Tess och moi...the golden trio

...and happiness will come to you.

Jag tänker rosa moln, ballonger, ulliga kattungar, skrattande vänner, underbara prinsen men var fan är lyckan i dag?!

att snart försvinner min lilla Empa bort. Ljungbergskan ska nämligen åka enda bort till Singapore för att plugga under ett läsår, duktig som hon är. Klart jag är glad för henne men aj, vad jag kommer sakna henne! Tack och lov för tiden vi lever och kommer genom det ha massvis av kontakt via mail, skype och annat kul!

tomt kommer det helt klart bli...

CARRO aka GERD

Hej bloggen o alla fantastiska läsare...hmmm...Idag har jag varit på stan och typ klippt mig...Ah.. o så har jag tagit en sil i armen... mmmhh- Nu så har jag drukigt ett glas ... eller tre glas rövin...Ah.. om fotat mig med mina kära vänner.....mmmh... kan tro att vi alla tre är fotomodeller...Ah...fast vi är helt naturliga!

over and out!

yous
Caroline!

Uppe i ottan i dag igen. Nu väntar tanddoktorn och sedan en sväng på gymmet innan jag möter upp tjällmos stolthet aka. Carrobus på stan. Hon checkar in på b & b ekkällan idag och planerna ligger öppna. Stadsfesten är ju i gång så kanske finner ni oss där...

- Bus, tokeri och sattyg på hög nivå utlovas!

Vaknar upp i ett gråmulet Motala, men jag vägrar tro att sommaren redan är över. Visserligen så känns lite höstmys med tända ljus, tjocka filtar och och gott thé helt fel men lite mer sommar kan jag minsann tänka mig.

Gårdagen blev fantastisk då jag fick lunch med mama Mich (aka min bonussyster) och mysa en liten stund med prinsen :)

Hann visst boka en förändringstid hos frisören med! I morgon är det dags, om jag vågar...

Vad kan tisdagen tänkas bjuda på då? En god vän ska iaf komma och få lite massage men sen är det ganska öppet :)

Morn, Morn!
Här sitter lilla jag i min stor och ack så bekväma soffa och försöker komma på vad jag ska göra de kommande två veckorna, jag är nämligen L E D I G.

Att det kan kännas så tokigt underbart, nästan som att skutta runt och vara kär och det är jag ju inte (bortsett från min crusch på Oskar Linnros ) men underbart är det.

Näe, nu måste jag fundera vidare på vad mitt nästa drag blir. Tips mottages - JA TACK!

På lördags vankas det fest på Trollsländevägen, det ska ätas kräftor, drickas nubbe och skrattas i mängder. Värdinnor för kvällen står jag och Ljungeberskan och oj vad vi styr och ställer. Detta kan helt enkelt inte misslyckas!

Gudomlig kväll i fredags med Gerd och Ebba. Tror nästan att jag skulle kunna tänka mig att byta namn till Anna-Johanna om jag alltid får ha så kul :)

Var ute i Vinberga i torsdags och firade min stora kille som fyllt ett år. Stora killen som ni förstår och jag blir nästan stolt så jag spricker när jag ser honom, att jag får vara faddermor åt den guldklimpen är ju ett hedersuppdrag utan dess like.