hanna.

Dåligt med bloggande sedan jag kom hem, tycker inte riktigt jag har något att skriva om. Kom i alla fall på något kul att skriva om från Mams och min Turketresa (mm, enligt oss heter det Turket, inte Turkiet!).

En dag förra veckan när Mams och jag var ute på vår dagliga shoppingrunda kom vi på att vi nog skulle ta och köpa en fin handväska till min farmor som satt hemma i tråksverige. Vi började leta och gick från affär till affär. Vad som nämnas bör är att många av försäljarna kan skaplig svenska och faktiskt riktgt bra engelska.

Vi kom in i en butik där vi varit många gånger förr och där vi mer eller mindre enbart prata svenska med försäljaren med enstaka ord på engelska. Mamma och jag börjar leta väska och försäljaren följer ljer oss hack i häl. Jag hittar ganska snabbt en röd skinnväska som jag tror min farmor skulle uppskatta.

- Mamma, titta den här då. Den tror jag faktiskt farmor skulle gilla.

- Näe, näe farmor vill ju ha många fack [fuck]!

Jag mer eller mindre snubblade ut ur butiken hysteriskt fnitttrande, försäljaren stod stum och visste inte vart han skulle titta åt och mams rodnade som en tomat och började på tafflig engelska börja förska förklara sig.


Ja, tänk så lite som kan göra min dag!