hanna.

i lördags blev jag om möjligt ännu mer förvirrad än vad som anses som normal när man heter H. Alltså det är mysteriet taxibilar som förbryllar min lilla hjärna. I bland är de vita fast de liksom är svarta och ibland är de svarta fast ändå ser man en vit bil. Det finns söta bilar som visar sig vara otäcka fiskar, det finns trevliga men äckliga, det finns snabba och billiga men då framkallar de visst illamående och sen har vi de som tar betalt i form av telefonnummer i stället för kontanter eller kort....

-  Jag tror nog ändå att jag gillar svarta som är vita bäst ändå, även om det är uppenbart att de andra även kan fungera som färdmedel.