så tokigt det kan bli...
Okej, mitt lokalsinne är inte så utvecklat som det borde vid tjugofyraårs ålder och när det visar sig två gånger på samma helg är det ganska så skamligt.
Kan bli så att jag får höra detta till dagen jag dör...
mitt älskade underbara jobb!
Gottans, i dag stod det inte nkpg på fröken H's schema utan JOBB. Oh, så jag har längtat! Jag bara älskar mitt jobb och människorna där. Alla är så underbart fantastiska på sitt sätt och jag skulle inte vilja byta en enda av dem. Har nog aldrig hänt att jag lämnat jobbet utan ett leende på läpparna :)
Lilla Signe...
Var hemma i motala i helgen för att mysa med vårt lilla charmtroll. Hon är ju bara så underbar!
