ännu en januarihelg har passerat 2007

Lördagen kom på återbesök och jag hade lovat mamma och följa med henne och leta kläder. Skänninge, Vadstena och Motala hann vi med innan kylan tvinga hem oss till värmen. I Vadstena var vi inne en sväng på gamla jobbet och det var trevligt att se lite välbekanta ansikten. Hittade en fin ring också. Hemma i Motala sprang jag på två par skitsnygga stövlar som jag bara var tvungen att ha. Så inte mycke annat att göra än till att köpa dem.

lördagskvällen väntade jag finbesök av min aldra finaste vän, Therese. Skulle till råga på allt visa mina kökskunskaper me. För att gardera mig bjöd  jag på en liten drink när hon kom. Avnjöt maten och fortsatte att dricka drinkar lyssna till nirvana och platta håret. Opps, klockan vart mycke och det var dags att kila vidare till harrys.

Där träffa vi många välbekanta ansikten, Anders med vänner, Emma med grabbs och mycke annat trevligt folk. Kvällen gick snabbt och kul var det... Enda tråkigheten på kvällen måste vart när mitt armband försvann. Det som pallat både tranås, sälen och fan vet vad. Men, men ingen idé och gråta över spild mjölk.

När harrys slog igen portarna pallrade Tessan och jag oss vidare till Med eller Utan där Anders och bandypågar redan gjort sig bekväma. Slog oss ner på lite fyllekäk och tjat. Fick en väldigt fin present som jag ska vårda ömt. Ska släppa dig nu, men har iaf ett minne nu. Tack!

Söndag, tung dag! Börade på "one-tree-hillmarathon" och drack lite bubbelvatten för att komma igång. Gick dock inte helt smidigt. Huvudvärken kändes och var konstant törstig. Efte ett tag pallra jag mig iaf hem till mor och far i Brinken. Där vart jag ompysslad hela dagen. Ah, gjorde en tokgrej me! Gick ut och gick i snöstorm i sneakers... Gusch, måste fortfarande varit full. Senare begav jag mig hem till D-street igen för att fortsätta mitt marathon. Vid tolv var jag klar och kröp riktigt trött till sängs. Somna ganska omedelbart men vakna hastigt vi tvåtiden igen av att mobilen ringde. Hm, någon pojke i Sälen festade visst o ville växla några ord med mig. Sött, men jag orkade inte prata då. Får ta det någon annan dag.

Tuff vecka framför mig! Mummys vecka så bara till att bita ihop!


ännu en januarihelg har passerat 2007

Lördagen kom på återbesök och jag hade lovat mamma och följa med henne och leta kläder. Skänninge, Vadstena och Motala hann vi med innan kylan tvinga hem oss till värmen. I Vadstena var vi inne en sväng på gamla jobbet och det var trevligt att se lite välbekanta ansikten. Hittade en fin ring också. Hemma i Motala sprang jag på två par skitsnygga stövlar som jag bara var tvungen att ha. Så inte mycke annat att göra än till att köpa dem.

lördagskvällen väntade jag finbesök av min aldra finaste vän, Therese. Skulle till råga på allt visa mina kökskunskaper me. För att gardera mig bjöd  jag på en liten drink när hon kom. Avnjöt maten och fortsatte att dricka drinkar lyssna till nirvana och platta håret. Opps, klockan vart mycke och det var dags att kila vidare till harrys.

Där träffa vi många välbekanta ansikten, Anders med vänner, Emma med grabbs och mycke annat trevligt folk. Kvällen gick snabbt och kul var det... Enda tråkigheten på kvällen måste vart när mitt armband försvann. Det som pallat både tranås, sälen och fan vet vad. Men, men ingen idé och gråta över spild mjölk.

När harrys slog igen portarna pallrade Tessan och jag oss vidare till Med eller Utan där Anders och bandypågar redan gjort sig bekväma. Slog oss ner på lite fyllekäk och tjat. Fick en väldigt fin present som jag ska vårda ömt. Ska släppa dig nu, men har iaf ett minne nu. Tack!

Söndag, tung dag! Börade på "one-tree-hillmarathon" och drack lite bubbelvatten för att komma igång. Gick dock inte helt smidigt. Huvudvärken kändes och var konstant törstig. Efte ett tag pallra jag mig iaf hem till mor och far i Brinken. Där vart jag ompysslad hela dagen. Ah, gjorde en tokgrej me! Gick ut och gick i snöstorm i sneakers... Gusch, måste fortfarande varit full. Senare begav jag mig hem till D-street igen för att fortsätta mitt marathon. Vid tolv var jag klar och kröp riktigt trött till sängs. Somna ganska omedelbart men vakna hastigt vi tvåtiden igen av att mobilen ringde. Hm, någon pojke i Sälen festade visst o ville växla några ord med mig. Sött, men jag orkade inte prata då. Får ta det någon annan dag.

Tuff vecka framför mig! Mummys vecka så bara till att bita ihop!


ännu en januarihelg har passerat 2007

Lördagen kom på återbesök och jag hade lovat mamma och följa med henne och leta kläder. Skänninge, Vadstena och Motala hann vi med innan kylan tvinga hem oss till värmen. I Vadstena var vi inne en sväng på gamla jobbet och det var trevligt att se lite välbekanta ansikten. Hittade en fin ring också. Hemma i Motala sprang jag på två par skitsnygga stövlar som jag bara var tvungen att ha. Så inte mycke annat att göra än till att köpa dem.

På lördagskvällen väntade jag finbesök av min aldra finaste vän, Therese. Skulle till råga på allt visa mina kökskunskaper me. För att gardera mig bjöd  jag på en liten drink när hon kom. Avnjöt maten och fortsatte att dricka drinkar lyssna till nirvana och platta håret. Opps, klockan vart mycke och det var dags att kila vidare till harrys.

Där träffa vi många välbekanta ansikten, Anders med vänner, Emma med grabbs och mycke annat trevligt folk. Kvällen gick snabbt och kul var det... Enda tråkigheten på kvällen måste vart när mitt armband försvann. Det som pallat både tranås, sälen och fan vet vad. Men, men ingen idé och gråta över spild mjölk.

När harrys slog igen portarna pallrade Tessan och jag oss vidare till Med eller Utan där Anders och bandypågar redan gjort sig bekväma. Slog oss ner på lite fyllekäk och tjat. Fick en väldigt fin present som jag ska vårda ömt. Ska släppa dig nu, men har iaf ett minne nu. Tack!

Söndag, tung dag! Börade på "one-tree-hillmarathon" och drack lite bubbelvatten för att komma igång. Gick dock inte helt smidigt. Huvudvärken kändes och var konstant törstig. Efte ett tag pallra jag mig iaf hem till mor och far i Brinken. Där vart jag ompysslad hela dagen. Ah, gjorde en tokgrej me! Gick ut och gick i snöstorm i sneakers... Gusch, måste fortfarande varit full. Senare begav jag mig hem till D-street igen för att fortsätta mitt marathon. Vid tolv var jag klar och kröp riktigt trött till sängs. Somna ganska omedelbart men vakna hastigt vi tvåtiden igen av att mobilen ringde. Hm, någon pojke i Sälen festade visst o ville växla några ord med mig. Sött, men jag orkade inte prata då. Får ta det någon annan dag.

Tuff vecka framför mig! Mummys vecka så bara till att bita ihop!


Hej du vinterland

Förra onsdagen (läs 17/1) satte jag mig i min lilla Pärla med tidernas största packning och styrde kosan mot Sälen. Ja, jag satte mig själv i bilen och åkte hela vägen själv. Nu kanske inte alla tror mig, speciellt inte de som känner mig och mitt lokalsinne. Tack och lov hade pappa fått en GPS i julklapp och den var han snäll och lånade ut så jag kunde åka och hälsa på mina älsklingar i Sälen. Resan gick så gott som smärtfri med ett litet undantag på slutet men det behövs inte nämnas. '

Efter ha irrat mig fram till Malungshem sprang jag på min älskade lilla Tjällmotös, hon var sig lik. Tanken var att jag skulle bo hos min SaraLara men hon hade inte riktigt hunnit hem från jobbet så fick följa med Carro & c:o ner till byn för att handla lite mat. Väl "hemma" igen installera jag mig hos Sara som nu hade kommit hem.

Så fort jag hade fått in mina grejer i den lilla lägenheten knäcktes den första ölen. Jag menar det var ju lill-lördag! Lagade lite tacos och fick matsällskap av Saras lägenhetskompis David som underhöll oss med youghurt i mustachen. Låter kanske inte så kul men efter lite öl och nubbar var det otroligt skrattlockande.

Kvällen gick och vi bagav oss på en annan förfest och sedan vidare till Fjällis. Vad var det första vi gjorde där sen då, sprang på två motalabor direkt! Ibland är Sverige bara för jävla litet! Hade en riktigt kul kväll med mycke dans och dryck.

Torsdagen - En enda lång bakfylledag!

Fredag och det var dags igen. Fest, fest, fest! Kvällen flöt på liknande onsdagen men det undantag att jag blev utkastad f¨ån Saras rum då hon fick hemmamatch. Fic sova i en mindre bevämsoffa.

Lördag spenderades med Sara och hennes vän Ångesten! Han gjorde sig hörd ofta och mycke. På kvällen vart det mys med godis o film. Riktigt mysigt.

Söndag = hurtdag! Carro locka ut mig i längdspåret och oj vad kul det var. Märktes dock att jag var ganska ovan. På kvällen vart det fotboll och hamburgare. Sedan förfest i Saras lägenhet. Hanna tråka dock och var nykter, skulle inte ens med ut. Tänkte vara förståndig eftersom hon skulle köra tidigt. Sällskapet försvann vid elva och jag somna ganska snart därefter. Väcktes dock vid tvåtiden då jag fick en alkholluktande Sara brevid mig. Hon sa något som jag inte riktigt hann uppfatta och sedan sprang hon ut i lägenhet helt rabiat!
Fick ge mig upp och lugna ner henne lite o få henne i säng.

Måndag! Dags och säga adjö! Sara stack till jobbet tidigt och jag begav mig hemåt. Hade en gnagande oro i magen. Alla mina tankar var hos mamma. Fick snart reda på det glädjande beskedet och det kanske var det som fick mig att slappna av. Höll nämligen på att köra av vägen. Somna vid ratten! In vid närmaste mack och hiva kaffe. Sedan bege sig hemåt igen. Kom till sist hem till mitt kära lilla Motala.

Borta bra men hemma bäst!

Tack, tack, tack!

Vill bara tacka för det underbara besked jag fick idag. Tårarna rann när jag åkte hem, glädjetårar!

Nykter helg...or not!

Låg sjuk och tyckte synd om mig själv stora delar av förra veckan. Knaprar fortfarande pencilin men känner mig betydligt bättre. Jobbade dock hårt på att bli frsik förr veckan så Mackes och min roadtrip/partytrip till Tranås skulle bli av. Tack och lov började jag känna mig skaplig redan på fredagen så när pinglorna( Maddsan, Jennsan, Titti, Linda och Sofie) kallade till tjejkväll var det bara att pallra sig iväg.

Hade dock tänkte att kvällen skulle vara nykter så kom ditt med järnviljan, men även järn smälter vid tillräckligt höga tempraturer. Fick i mig två glas vin hos Linda och sedan pallra vi oss vidare till Hugo och där flöda drickat. Jag menar, drinkar, vin och för att inte tala om shots. GOOD GUSCH! Therese och jag hitta lite välbekanta ansikten också då vi sprang på vår söta, lilla jobbarkompis Robin. Therese hitta sin "bror" också och vi var så bussiga och inte bara hälpte dem in utan också försåg dem med dricka... Allmän upplysning! De är födda 1989!!!!! Kvällen gick och fyllan kom. Vid tvåhugget pallra sig T och jag hemåt med tre ynglingar i fötterna. Dags för lite efterfest hos Lilla H på D-street. Måste säga att jag var imponderad av vilka partyprissar pojkarna visade sig vara... Jag menar shit det var morgon när den sista gick.

Lördag hade anlänt och fy vad illa jag mådde. Var bara att kliva upp ur sängen dricka hinkvis med kaffe och kila ner till stan. Där möttes jag av en omtänksam mor som var mer än vanligt orolig för sin dotters lever. Men repa mig efter en hel del vatten och lite käk.

När väskan var packad var det dags för nästa äventyr. Hämtade Macke vid Staoil för att styra kosan mot Tranås där Börje och Macke den andra väntade. Jag skulle på grabbfest! Var lite halvsegt ibörjan innan Macke fått rätt feeling och lekarna kommit igång. Men när det var dags för Statt för v ar alla pepp. Hade till och med något att hålla i handen. Kvällen gick snabbt och snart var det dags att bege sig hem till den s.k. efterfesten. Vi gick för och lyckades givetvis fiska upp någon hopplöst patetisk person på vägen som mer än gärna vill förlja med på efterfest. Ganska snart kom Macke till porten men inte heller han hade nycklar. Efter ett bra jävla tack behagade lägenhetsinnehavaren komma med nycklarna. När vi väl kom in frös jag som en regnskogsapa på Antarktis och var grymt törstig. På min jakt efter något drickbart  "råkade" jag hälla ut Börjes sjukt gamla juice. Ur den kom någon luden maskliknande sak... Jag gjorde grabben en tjänst när jag räddade hans ungkarls kylskåp från den snuskiga drycken. Pallra mig in och tänkte lägga mig i sängen som jag hade bokat. Var dock mer trångt än jag hade väntat mig då där redan låg två grabbs. Den ena hade mer eller mindre däckat och den andra låg och sjöng falsett och retade den stackars värden över att ha hade scorat på en liten asiat. Tyckte det var lite trångt i sängen så vi sparka ut Macke som i sin tur sparkade ut idioten Håkan. Efter att Börje bjudit oss på lite fint gitarrspel la vi oss för att "sova". 

Vi vaknade först på söndagmorgonen och hade lite tid att spendera innan de två andra vaknade. Börje var näste man och till sist öppnade Macke ögonen. Blev riktigt slappt men till sist pallra vi oss iväg för att käka lite. Höll dock på att blåsa bort på vägen till "centrum". På pizzerian fann vi ett bekant ansikte och låt säga som så, Börje är inte diskret.

Efter fått lite i kistan satte sig Macke oss i Pärlan för att köra tillbaka till vårt kära Motala. Resan var otäck och kändes som varenda träd skulle falla på oss. Tack och lov klara vi oss hem oskadda.

Åkte hem till mor och far för att bli lite ompysslad. Gjorde dock min mor mer orolig i och med min grymma bakfylla som aldrig ville ge sig. Fick ett uppskattat samtal från Robin igår med som var lite småorolig för de spår hans vänner lämnat i lägenhet. Det var ju chill, inget trasigt bara massa disk.

Kontentan av det hela, GALEN HELG! Tack prissarna och pinglorna!


Vilken sport är jag bra på?

Sjukt, sjukare, Hanna! Att jag alltid ska bli så förbannat dålig jämt. Vart ligger rättvisan i det va?! Äntligen börjar det dock vända tack vare dunderkuren med massa piller jag fick att dr. W. She know's me... :) Så hur har dagarna hemma spenderats då, tv, dator, bok och inte att förglömma sömn! Vulgärt tråkigt alltså.

Lutar åt att jag och Macke åker till Tranås i helgen för att hälsa på vår vän Börje (läs Emil). Han ska snart tjänstgöra åt FN så vi tänkte säga adjö på riktigt genom festa lite och svepa en och annan tequila. Jag är ju trots allt prinsessan av tequila. Många pojkar jag spöat där!

Helena och jag har ett litet problem. Fast det är ju ganska stort för oss men, ja den är liten för dem och inte för att säga för liten för oss. Vi tror dock att vi kommit på förklaring till problemet men ingen lösning. Helena har dock deklarerat att hon använder fejk, kanske ett altenativ? Får återkomma där.

Måste ju också säga att Helena funnit sin sport i livet. Är numera en gymnast i världsklass och njuter av livet som proffs. Vill dock höja ett varningensfinger och predika om vikten av tänja före och stretcha efter. Man kan aldrig veta vad som händer annars...kanske gymnastikförbud?!

Det som hände i måndags... Känns fortfarande tungt fortfarande, men på något sätt lite bätre. Vi har pratat om det och disskuterat olika scenarion. Vad som än händer så klarar vi det här. Alla i min familj är riktiga fighters och vi ger inte upp. Aldrig!

Ska ju upp och hälsa på pinlorna i Sälen med! Good gusch vad kul det ska bli! Bara jag hittar rätt så är grejen gurka. Party, party och party skriker de närmaste veckorna!

Saknar mina flickor! 
Helena - oliver och feta till dig
Carro - äpplepaj till dig
Sara - Massa Rödvin önskar jag dig ( o en finpojk)
Cristin- Får massa av hemliga mjölkdrinkar
Anna - Riktigt knu**ruffs hoppas jag du får



Why us?!

var det dags att åka ut och öppna för barnen i Fågelsta igen. Hade fått en telefonsamtal på söndagen som gjorde det lite nervöst o svårt att känna sig positiv för dagen. Fem ringde klockan och visst är det segt att gå upp då men idag tog det emot extra  mycke. Halsen gjorde ont som satan. Shit alltså! Öppnar man dagis kan man dock inte ringa och sjukanmäla sig. Så det var bara att gilla läget och sätta sig i pärlan och styra söder ut. Dagen gick skapligt även om den var annorlunda med given anledning.

Tanken var att jag skulle till optikern men det var bara att glömma. Kunde ju nte ha linser i ögonen när jag mår såhär. La mig och sov en stund innan jag väcktes av mobilen. Jävla idioter! Vill man titta på lägenheten ringer man o bestämmer en tid, man dyker inte upp utanför dörren bara sådär. Hoppas ni inte får den bara för det.

Hem till mummy där allt rasade. Behöver absolut inte vara något, men risken finns. Plötsligt gjorde inte halsen så ont, operationen var inte så viktig, pengar kändes inte alls väsentligt. Det får inte vara så, det får bara inte! Är inte allt särskilt troende men en bön kan nog inte göra någon skada.

Idag har jag då vart på vårdcentralen där det konstaterades att jag hade en ruggig halsinfektion. Tuff utgång med pencilin för att lugna ner lite om några dagar. Hoppas det värsta ger sig snart så jag kan få i mig lite fast föda.

Nu sitter jag hemma och mår allmänt skit, men det är som sagt oväsentligt. Alla mina tankar går till dig. Varför drabbas alltid de bästa änglarna?!

Just de, glömde säga att jag fick tt fint voicemail igår. Ljuvlig stämma som lätta upp kvällen lite. - "400 på röster".  -"Hur låter götborgska"

Svårare än man tror att släppa taget...

gårdagen blev ju relativt lyckad trots ett lite missöde vid tvåhugget. Marcus och jag var riktigt duktiga och var iväg vad vi tyckte var tidigt på fotboll. Men, redan vid halv elva var det tjockt med folk. Vi lyckades dock få ett par skapliga platser på den givna B-läktaren. Satt och nötte rumpa hela dagen och vid tretiden kom Emma och gjorde oss sällskap.

Resultaten föll inte riktigt mig och Macke i smaken så framåt kvällen tacka vi för oss och begav oss hemåt för att fräscha till oss för kvällen då vi skulle ha lite tjejfest+marcus. Senare droppa de in i min partylya, emma, marcus och så Lisa (de är hos som ligger bakom "Lisa-kvarten". Hemma hos mig drack vi rosa drinkar o fota på toa innan vi bestämde oss att det var dags för harrys. Hade skitkul där men när vi skulle hemma fanns inte Hannas nycklar! Förtvilad satte jag mig i en taxi hem till päronen. Tack och har nycklarna återfunnits.

Förbannade fyllesms! Telefonerna borde ha alkolås! Skickade sms till min saknade stockholmare i natt och imorse kom svar. Kunde inte hjälpa det...tårarna bara rann. Jag saknar dig, Daniel!


P.s. Helena har nytt smeknamn... "Sparven från malmö"


Ring ut det gamla och in det nya

Nyårsafton 2006! Dagen som vi väntat på anlände till sist! Vaknade dock alldeles för sent av att det ringde på dörren hemma i Brinken. Jag var/är nämligen husvakt/kattvakt. Tittade till på klockan och satan i gatan den var tio! Mina kära pinsessor skulle komma hem till D-street vid 13-tiden på lunch och jag hade milt sagt lite att göra innan dess. Kläder skulle strykas, mat skulle lagas, dryck skulle kylas, promenad som skulle gås och inte att förglömma ben som skulle rakas. Det bara att gilla läget o sätta en jävla fart.

Tio i ett var jag hemma på Drottninggatan och hade hunnit med det mesta som jag skulle. Var riktigt stolt över mig själv. Jobbar helt klart bra under press. Efter droppa sessorna in, kanske så nyårklädda som man kunde tro men de hade tack o lov lite grjer med sig. När vi satt och såg nämligen ut som tidernas mysmongon. Var bara till att förneka att det var nyårsafton fram tills att vi börja göra oss "iordning".

När maten plockats av bordet började en riktig tjejförfest. Ni vet fnitter, vin, måla naglar, fixa, sexskvaller o.s.v. Man kommer verkligen på hur mycke man saknat sådant när ni är borta men njuter extra mycket av det när ni väl är här.

Efter att inandats alldeles för mycke hårspray och nagellack började det bli dags för oss att dra till The big, big nyårsparty. Vi var laddade till tänderna. Helenas underbart snälla pappa ställde upp som chaufför (även om den officiella storyn är att vi gick).

Helenas och min tidspessimism gick nog till sist lite över styr. Vi var först! Lite smått pinsamt måste jag faktiskt säga. Ganska snart anlände tack och lov fler gäster och pinsamheten övergick snabbt i glädje av att se många man inte sett på alldeles för länge. Innan maten bjöds det på mingel och det var över all förväntan.

Ska nu berätta om när jag gjorde något för mig riktigt stort på nyårsafton 2006! Jag svalde min stolthet, och lät mina sår läka. Jag bröt den öronbedövande tystnaden mellan mig och min f.d. bästa vän. Vi har inte pratat på över två år och tro mig det har sina anledningar. Men efter ett pepptalk av Helena gick jag med bestämda steg mot henne och kläckte den smått idiotiska kommentaren " Nu får vi det här överstökat!" Även om det lät förjävligt var det just det vi gjorde. Jag tänkte nytt år, kanske dags att glömma och förlåta. Vill absolut inte bli bitter. Det kommer aldrig bli som det var men nu kan vi åtminstone prata.

Kvällen smög på och det blev dags för mat. Var bordsplacering och måste säga att grabbarna verkligen lyckats med den. Hamna bland massa sambosar men det funka ändå. Min mittemot partner förvirra mig dock lite. Arrangörerna drog lite "regler" för kvällen innan mat bjöds. En buffalo! Jag visst det! Jag hatar skiten men klara mig under middagen, tack och lov hade inte folk så bra koll på mig efter det för fan vad jag missa med högern.

Helena fixade efter middagen till våra namnskyltar något. Vet inte om man bör nämna vad som skrevs på dem men är ni intresserade är det bara att besöka hennes blogg. Efter lite mer dricka så började det rycka i våra dansnerver, och vi begav oss upp på dansgolvet. Där hitta man något sött som man kunde "asa" lite med.

Tiden gick otäckt fort och innan jag visste ordet av stod jag med ett champangeglas i handen och tittade på raketer med mina vänner och pussades med en söt pojk. Gud, kan man få ett bättre tolvslag?

Efter att ha stått ute ett bra tag började det åter rycka i våra dansnerver så begav oss in i hopp om att forsätta att tokdansa: Stort förtvivlan utbrast dock när vi upptäckte att musiken tystnat! Efter några tappra försök att få igång den igen beslutade vi oss för att det var dags att dra vidare. Efterfest på D-street!

Anna  tyckte det började bli lite sent och ett gnutta besvikelse fanns där efter att någon viss fått lmna återbud till festen p.g.a. magsjuka. Så hon tacka för sig och våra vägar skildes åt. Helena, jag och två skänningebor begav mot min lya för att fixa lite käk. Vart en underhållande promenad och en än mmer underhållande efterfest(jo, Helena vi kallar det de) innehållande matkrig, snuskiga såser, bråk om sängplats och fällning av persinenner.

Natten var hur ska man säga, uppskattad. Helena de började ju iaf bra även om "den" snabbt försvann eller inte användes andra, tre kanske till och med fjärde gången. Lite snoppet dock att vakna själv men men slapp ju juldagsproblemet.

Vårat nya nyttiga och hurtiga år började dock knackligt då det vart ost och kex till fruksost. Men nu är det ledordet självdisciplin som gäller.

Tack 2006, du var många tungt men på det stora hela är jag nöjd!

Love till mina prinsessor.

Hjärtligt välkommen 2007!

Första dagen på det nya året och Helena och jag har redan hunnit med mycket det nya året.
Måste vara något slags rekord. Innan vi berättar om det ta vi en lite resumé av det för mig ganska tunga gågna året.

2006. Jag vet precis vad jag gjorde nyårsdagen förra året, jag vet vem jag var med, vart vi var och hur kände. Då, var jag lycklig. Trodde inte jag kunde känna som jag gjorde då och har nu svårt att tro att jag någonsin kommer göra det igen.

C, var och är något verkligt speciellt för mig. Du har ändrat synen på mig själv och du har fått mig känna så vackra saker. Ett kapitel i mitt liv jag aldrig vill eller kommer att glömma. Som vi alla vet, everything comes to an end... Tyvärr, men finns inte känslorna så kan jag inte göra mycket mer. Jag ville inte vara elak, jag ville inte att det skulle sluta.

Sommaren kom och mitt helvete med den. Mådde allmänt skit på alla de tänkbara sätt. Inget funka i mitt liv och huvudet rådde ett konstant kaos. Med handen på hjärtat har jag aldrig mått så dåligt som jag gjorde i sommras, men höll ridån uppe.

Mormor lämnade oss i sommras. Hon fick ett fint slut men det skar ändå i hjärtat. Jag hatar känslan av att aldrig få höra, se och känna henne igen. Hon är borta för alltid och det djävulskt ont.

I juli började ett annat helvete. Jag började nytt jobb som ledde till mycke stress och alltför dåliga matvanor, jag höll på att bryta ihop! All min ork och lust var som borblåst. Jag fanns men jag var inte. Kände mig som ett vandrande lik och mådde nog också som ett. Hur jag än bar mig åt fick jag aldrig eller ro.

Tack och lov kom Carro till min räddning och hjälpte mig komma på rätt kjöl igen. Det var också när Carro kom hem som jag träffade Daniel. Daniel, ibland undrar jag om det var så bra att vi träffades överhuvudtaget. Så mycke strul det har varit, men ändå är blir jag glad av tanken på dig. Du är så fin och kommer för alltid hata ett visst hockeylag som fick dig att flytta. Många tårar fällda där men på något vridet sätt var du värd varenda en.

När han flyttat blev jag ensam igen, Helena är numera bosatt i Malmö, Sara och Carro är ute och reser och flesta andra är helt förståligt upp tagna med sitt. Jag var ensam. Att jag i den här vevan också flyttade till egen lägenhet gjorde igentligen varken till eller från. Var många gånger skönt att få samla tankarna själv och bara vara. Saknar dock mina nära men vet ju att de finns på promenadavstånd.

Julen! Jag älskar julen och speciellt i år för alla vänder hem då och jag känner mig inte så ensam längre. Haft sjukt kul över jul och lite lammkött blev det me.

En riktigt kort resumé av mitt 2006.

Flickorna för året: Caroline, Helena, Sara, Therese, Emma, Michelle, Anna, Crsitin, Madde, Jenny, Therese. P

Pojkarna för året: Macke, Emil. B, Petter

Kom och försvann: christian, daniel, kim, martin