hanna.

sedan sist vi hördes...

Vi har haft en tokgalen förfest på klostergatan där Hinken agerade sakkunning lekledare och spicegirlsexpert. Fiskedamm, melodifestival, rit på tapet och fina vänner utmärkde denna kväll. Dock slutade det vid förfest då vi aldrig lyckades förstå hur vi skulle få komma in innan stängning på den "riktiga festen". Galet kul hade jag dock och jag insåg att jag träffar mina älskade alldeles för sällan. Att jag mådde galet dåligt och helst bara ville försvinna dagen efter var det helt klart värt.

Vidare har jag och Småland varit nere i västergötland och faktiskt småland för att leka bönder och träffa hans fina familj. Även om jag aldrig vågade mig ut i ladugården(ja, jag lider av mild koskräck) så hittade jag andra vänner i djur och då främst i taxen Felix som var mig ett troget sällskap i soffan. Att bege sig ner till Vaggeryd och träffa det viktigaste av famijen, nämligen päronen var helt klat lite nervkittlande. Tack och lov gick det kanonbra och söndagen blev en fin dag. Hoppas jag lyckades lämna ett gott intryck för det gjorde de verkligen på mig.

Nu då, jo nu sitter jag hemma hos mams och paps i Motala och bara mår skit. Mitt gamla vanliga jag är tillbaka att bara bli sjuk stup i ett och jag åter igen åkt på en rejäl halsfluss, bara dryga veckan sedan jag avsluade min förra pencilinkur. Så efter tre timmar på jouren igår kväll fick jag åka hem med en ny kur. Hade dock kunnat skippa de där timmarna på jouren och skrivit ut mig eget pencilin. Vid det här laget vet jag hur en halsfluss känns likväl som jag vet att kaffe är livets dryck. Om jag ändå vore läkare och fick skriva mina egna recept...